Har väntat på detta!!

Våren 2009 gjorde jag en tv-sändning på Åby-travet. Vi stod i en utomhus-studio och körde 3-4 timmars direktsändning och jag minns att jag klagade på att det var så himla varmt. Kändes som solen stekte på oss, trots att vi stod under ett litet tält i skugga. Mitt ex var där och tittade och efteråt körde vi tillsammans hem till Sandefjord där vi bodde då.

I bilen började jag känna att det sved fruktansvärt mycket i ögonen och att huden hettade som om jag var solbränd. Det blev bara värre och på båten från Strömstad till Sandefjord var vi tvungna att uppsöka läkarhjälp för jag låg bara och skrek. Kändes som om någon hade hällt små glasbitar i mina ögon och huden i ansiktet och på halsen och dekolletaget och på händerna stod i brand. Det blev raka vägen till sjukhuset när vi kom fram och det visade sig att jag hade fått allvarliga brännskador på alla hud som hade varit synlig samt att jag hade bränt sönder mina hornhinnor. Det kom till slut fram att någon i teknikpersonalen hade glömt att sätta ett filter på en ny jättestark lampa som dessutom hade ett säkerhetsavstånd på 5 meter men stod mycket närmare. Det var som om jag hade legat timmar i solarium och tittat rätt in i lamporna hela tiden.

Några fruktansvärda veckor följde. Jag var blind. Såg ingenting alls. Och så ljuskänslig att jag var tvungen att ligga i ett mörkt rum. Hade hög feber och var totalt sönderbränd. Tappade huden flera gånger. Den trillade av som när man drar ett korvskinn från en korv ungefär. Den här bilden är tagen ca 6 veckor (tror jag) efter att det hände. Man ser fortfarande hur röd jag är på bröstet och även i ansiktet och på läpparna (som var helt sönderbrända med stora blåsor). 

Fick tillbaka synen hyfsat (har aldrig blivit 100 sen dess) efter 10-14 dar men fick gå med solglasögon både inne och ute i flera veckor efteråt. Utomhus kunde jag inte vara utan solglasögon på hela sommaren. När jag gick till en hudläkare några veckor efter händelsen sa han till mig att ansiktet skulle klara sig fint, men den tunna huden på halsen och i dekolletaget var det värre med. Där skulle skadorna komma gradvis trodde han, först 10 år fram i tiden skulle jag se 

hur illa det blev. 

Och tja, nu är vi där. Och jag är faktiskt ganska ledsen över att min hals är så rynkig och mitt dekolletage är som en prickig korv. Det blev precis som han sa den där hudläkaren. Så det var lite som om Jabushe hörde min bön när de utvecklade nya Neck & Decolletage Firming Cream. Första gången jag testade den på min hals och mitt bröst tänkte jag bara: yes! Den är len som sammet och lämnar huden både återfuktad och skimrande. Brukar använda ansiktskräm på halsen men det känns inte lika bra på långa vägar. Dessutom doftar den otroligt gott! En svag doft av apelsin. Har inte hunnit prova den så länge än att jag kan bedöma dess föryngrande effekt, men jag är ju supernöjd med alla Jabushes andra produkter så jag har stora förhoppningar. 

Krämen innehåller Jabushes patenterade formula QAL-100 (bestående av Q10, acetylkarnitin och liponsyra) som verkar på hudens ålderstecken och ger slätare hud och lyster. Men den innehåller också (är så pepp på det här!!) extrakt från krasse och sojaisoflavoner som jämnar ut hudtonen och har en blekande effekt på pigmentfläckar orsakade av solen.

Även om man inte har råkat ut för en olycka med brännskada som jag har så är halsen och dekolletaget ett utsatt område. Det exponeras för mycket sol och huden där är otroligt tunn och känslig. Och som sagt, skadorna du får ser du först fullt ut om många år. Så vänta inte på att ta hand om huden på den känsliga delen av kroppen. Och för oss som redan ser det som ett problemområde så är kanske Jabushe Neck & Dekolletage Firming Cream lösningen. Jabushe finns tex på Åhlens, vill du veta mer om produkten eller klicka hem den direkt så gör du det HÄR. 

Och PS. Krämen är 100% vegansk! DS.

//Ambassadör för Jabushe//