Jag kan ju inte vara den enda som gärna hade haft jullov liiiite till? Dels har jag ju varit sjuk hela julen, men jag har också väldigt mycket behövt vila. Har inte gjort många knop. Först blev jag sjukare och sjukare precis runt jul, så pass att jag var tvungen att åka till husläkarjouren på juldagen. Låg helt utslagen då. Sen blev jag långsamt bättre och nu har jag iallafall slutat hosta, men kroppen känns fortfarande trött och inte riktigt 100. Har alltså inte börjat träna ännu, har inte tränat på 6 veckor nu.. Känns förjävligt faktiskt. Och väldigt segt att komma igång. Idag är det iallafall dags att börja jobba igen. Jag ska göra voiceover till Superstars som har premiär snart. Sen har jag möte med min stylist Sara Biderman inför Elle-galan nästa fredag. Nästa vecka sätter inspelningarna till mitt nya program igång igen. Då ska jag till Norrköping och spela in i två dagar.

Några tankar inför 2020 då.

Karriär: har ganska mycket i loopen det här året så det blir en hel del jobbfokus. Superstars börjar sändas snart, håller på med inspelningen av mitt nya program till mitten av mars, sen väntar ytterligare en inspelning i maj och så är det ju OS sen i sommar så det blir inte mycket semester för min del. Känns ändå skönt att ha hyfsad koll på vad som händer i år. I min bransch vet man ju inte alltid det. Kommer att hålla influencer-jobbet på ungefär samma nivå som tidigare, dvs vara väldigt selektiv både med tanke på tid och trovärdighet.Träning: Har bestämt mig för att försöka få ordning på kroppen och alla småskavanker så därför kommer det att bli ganska täta kiropraktorbesök i början av året. Planen är sedan att spela basket som vanligt 2-3 ggr i veckan, styrketräna med Patrik 1-2 ggr i veckan, rida 1 gång i veckan.

Utöver det ska jag verkligen verkligen ta tag i min yoga, har som mål att köra 30 minuter 3 ggr i veckan. Och om min fot blir lite bättre så kommer det ju också att bli en hel del löppass (mest sugen på intervaller just nu faktiskt), men jag har inte satt upp något löpmål det här året.

Personlig utveckling: Det här är ett område jag planerar att jobba en hel del med under 2020. Framförallt så handlar det om att försöka stänga av tankarna som ständigt surrar i huvudet och för att göra det tänkte jag försöka ge mig på meditation. Det kommer inte att komma enkelt för mig, tvärtom. Blir en stor utmaning att få till. Jag har otroligt svårt att hitta fokus och koncentration för att meditera. Tips på hur man kommer igång mottages tacksamt. Sömnen är också ett område som det ska jobbas med. Förhoppningsvis blir det fler timmar med mer kvalité. Har som ett första steg skaffat ett tyngdtäcke, får se om det hjälper. Siktar också på att få tid till en kort powernap varje dag eftersom jag mår så mkt bättre av det. Kommer också att jobba mycket med positiv affirmation då jag har en tendens att tänka alldeles för mkt dåliga tankar om mig själv och oroar mig alldeles för mycket för allt. Katastroftänket är alltid nära till hands och det ska jag ta itu med i år.

Familjen: Planen för 2020 är helt enkelt att få ihop det på hemmaplan, haha. Det är alltid fullt upp med tre barn och där ska jag väl försöka bli bättre på framförhållning och planering för att slippa stressa så mycket. Här hemma har vi några projekt som pockar på. Målet för 2020 är att bli klara med övervåningen och hallen. Samt att äntligen ta tag i odlingslådorna..

Sociala medier: Har bestämt mig för ett lite nytt förhållningssätt till sociala medier. Gillar inte riktigt klimatet som råder där nu och för en högkänslig person är det vidrigt att ta emot hat, hot, personpåhopp och elaka kommentarer. Så, kommer inte att ge mig in i några diskussioner alls det här året. Kommer också att spara de flesta åsikter och tyckanden till real life och min privata instagram där jag känner alla som följer. Det här känns lite tråkigt, men är dessvärre nödvändigt.

I övrigt: rensa mina förråd, hälsa på min mamma oftare, läsa fler böcker, lära mig något nytt, åka på semester med bara Patrik,  och så har jag ett gäng hemliga mål och drömmar som jag håller för mig själv.

Vad har ni satt upp för mål för 2020? Eller har ni rent av nyårslöften?

När jag läser folks sammanfattningar av 2019 slås jag av hur lite vi känner varann egentligen. Bakom perfekta instaliv finns visst skilsmässor, begravningar, tårar och motgångar. Tycker Clara Henry gjorde ett så fint inlägg där hon radade upp sina motgångar och misslyckanden under 2019. Äkta och fint. Och igenkänning för många (nästan alla?).

Men okej, några dagar senare än alla andra kommer här några punkter från året vi precis lämnat.

-2019 var ett år då jag och min familj förlorade många älskade människor. Min mormor Lilly gick bort, 96 år gammal. Hon fick ett långt liv men är ändå så saknad. Vi förlorade också Dylans farfar Siggis och Jacks farmor Gudrun till skit-cancern. Det var många tunga stunder. Grät också en del tårar över Luke Perry (Dylan McKay), min ungdomskärlek i rutan.

-2019 var ett år då jag sprang ett marathon (Big Sur, mitt långsammaste men vackraste) och ställde in ett (Singapore).

-2019 var ett år då jag drogs med massa skador. Hälen, hälsenan, tennisarmbåge, handleden, nacken. Dessutom var jag sjuk i en hel månad. Varenda dag i december var jag sjuk. En hel månad av året till spillo.

-2019 var ett år då jag reste en hel del. Började året i Thailand med familjen , blev insnöad på lyxhotell i Andermatt i Schweiz, hälsade på min mormor i Boden en sista gång, firade påsk hos syster utanför Eksjö och hos Patriks familj i Oskarshamn, sprang marathon och hängde med min vän Åsa i Big Sur/Monterey/Carmel/Santa Cruz i Kalifornien, spelade basketcup i Göteborg, var på handbollscup i Göteborg, var en weekend i Visby, var på bröllop i Ystad, bodde på fantastiska The Lodge i Genarp, var på handbollscup i Åhus, var på tumanhandhelg med Patrik/avtackning av Tobias Karlsson i Flensburg i Tyskland, var tre veckor på Cypern på inspelning av Superstars, var i Piteå på begravning, var en vecka i Singapore för att springa marathon men gjorde inte det, var i Åsarna och fick uppleva vintern.

-2019 var ett år då jag hade hobbies. Jag spelade basket 2 ggr i veckan och avslutade året med att rida en gång i veckan. Jag coachade och tränade Dylans basketlag, killar födda -09.

-2019 var ett år då jag tränade lite mindre än jag hade velat pga av skador och sjukdom, men jag gjorde ändå 100 träningspass mellan nyår och midsommar.

Ganska mycket basket blev det, vi gick från division 4 till division 3. Jag kunde inte springa långt pga av min häl, våren och början av sommaren kunde jag inte springa alls. Det var ett dåligt löparår, trots att jag sprang ett marathon. Jag började styrketräna med Patrik 1-2 ggr i veckan. Det blev en passion. Fick resultat, blev stark och fick muskler. Jag yogade alldeles för lite och blev stel och fick ont här och var, mest i nacken.

-2019 råkade jag ut för några sociala medier-drev som spårade ur helt out of proportion och det var vidrigt. Önskar ingen att bli utsatt för drev. Eller jo, finns faktiskt några jag inte skulle ömma för. Tappade tyvärr i och med detta lite tron på människan och funderade stundtals över att bli eremit och bosätta mig i en grotta.-2019 var ett bra och intensivt jobb-år. Jag var stolt över att som kvinna få chansen att leda en late night talkshow. Jag levde upp av att få göra live-tv igen. Brinner för det. Tyvärr blev det ingen fortsättning, men det kanske kommer nya möjligheter. Jag spelade in en säsong av Vem kan slå Anja och Foppa som stundtals var en bumpy road, men resultatet blev bra. Jag gjorde comeback i hästvärlden och var programledare på Global Champions Tour på Stadion. Jag spelade in en säsong av Superstars som blev jävligt bra. Längtar efter resultatet. Jag började spela in en ny programserie där jag får använda nya sidor av mig själv. Fint att man fortfarande kan utvecklas och växa efter 18 år som programledare. Jag poddade varje vecka med Lovisa. Vi har nu gjort över 200 avsnitt av Träningspodden och poddat i mer än 4 år.

-2019 var ett år då jag var för lite med mina vänner, fick samtidigt nya Bromma-vänner, samlade många vuxenpoäng, jobbade för lite med personlig utveckling, lärde mig ett och annat om mig själv, upptäckte att jag är starkare både fysiskt och mentalt än jag trodde.

-2019 var ett år då Patrik slutade spela handboll. Tror det var jobbigare för mig än för honom.. Jag var engagerad i mina barn och deras aktiviteter. Har varit på många ridlektioner, basketträningar och handbollsmatcher.

-2019 var året då vi byggde två nya altaner, skaffade badtunna gungstol robotgräsklippare och basketkorg, förlorade en del av vår gräsmatta.

-2019 var året då jag läste/lyssnade på ganska många böcker, lyssnade på endast två poddar (En varg söker sin pod och Della Q), lyssnade precis som 2018 mest på Håkan Hellström och Kent och hade ett riktigt Cinderella-moment på Elle-galan. Har nog aldrig varit finare i hela mitt liv.

-2019 var året då jag gjorde comeback som fotomodell och gjorde stora kampanjer för både Indiska och 8848 altitude.

-2019 var året då jag i perioder åt enligt 5-2. Jag drack ungefär lika mycket champagne som vanligt. Jag gick ner i vikt och sen gick jag upp i vikt och så gick jag ner i vikt och sen upp igen. Avslutade med att tappa 2 kg muskler i december.

-2019 var ett år som jag är klar med. Är mer än redo för 2020.

Varför är det så att en förkylning hänger kvar forever and ever and ever? Blir galen. Jag började ju hosta som en galning och blev lite småförkyld redan i Singapore och nu har jag varit hemma i två veckor och det har inte blivit bättre, snarare tvärtom. Sen har jag inte direkt gjort mitt bästa för att bli frisk eftersom jag har jobbat som en dåre och dessutom spelat basket..

Skulle jag inte ha gjort med facit i hand. Inte bara för att förkylningen har blivit värre för varje träning/match, utan också för att jag inte har orkat nånting och har varit typ sämst. Hatar att vara kass, fy. Men om man bortser från att jag var kass så spelade vi en väldigt spännande match igår. Det blev förlängning mot Alvik Solvik och vi tog till slut hem segern med 5 poäng. Malin i mitt lag var helt otrolig, hon gjorde 35 poäng! Har aldrig sett på maken. Det var tur det, det var tack vare henne vi vann. Vi har faktiskt fått en tränare/coach sen några veckor tillbaka och det är såååå kul! Älskar att ha någon som talar om för oss vad vi ska göra och träningarna är så mycket roligare nu. Nu är det lite juluppehåll, men våren kommer att bli riktigt rolig. 

Var i Jämtland och jobbade några dagar förra veckan och det var helt underbart. Soligt, snö, kallt och krispigt. Frisk luft. Tyst. Herregud vad jag drabbades av akut Norrlands-längt. Hade givetvis fått lappsjuka direkt om jag hade bott sådär, men jag älskar idén om det. Trillade också direkt in i norrrländskan, vilket ni kommer att höra när det vi spelade in sänds om några månader. Haha. En sak var dock otroligt läskig. Teamet bodde i stugor i en stugby på en fjällort. Jag hade fått ett rum på fjällhotellet eftersom jag blir så trött i huvudet av att jobba och behöver kunna stänga dörren om mig och vara ensam och ha tyst runt mig. Men då högsäsongen inte dragit igång ännu och det var mitt i veckan så var jag den ENDA som bodde på hotellet. Det har man väl sett i skräckfilmer hur det går för folk som bor ensamma på ödsliga fjällhotell… Tänk Svartsjön.. Eller The Shining.. Ingen personal fanns där heller eftersom jag var den enda som bodde på hotellet. Första kvällen blåste det också upp till storm och jag var så rädd att jag inte vågade sova i något av sovrummen (var ett familjerum) utan bäddade i soffan där man såg dörren (som jag givetvis hade barrikaderat på ett uppfinningsrikt sätt). Sen sov jag kanske två timmar totalt med både ljuset och tv:n på hela natten. Haha, är en sån fegis. 

Hostan då. Blir aldrig av med den. Har till och med funderat på om jag har lunginflammation. Måste nog gå till läkare om det inte blir bättre den här veckan.