Ny hobby – styrketräning! Och tung sådan dessutom. Vem hade någonsin kunnat tro att jag skulle börja med det?? Definitivt inte jag iallafall haha. Patrik frågade i början av sommaren om vi skulle börja styrketräna ihop och det lät kul tyckte jag. Vi kom visserligen inte igång förrän förra veckan och då visade det sig att vi hade lite olika tankar om HUR vi skulle styrketräna.. Jag tänkte mer många repetitioner, köra igenom hela kroppen, lagom tungt. Patrik tänkte maxstyrka.

Så det vi hittills gör på våra träningspass är:

Frivändning

Benböj

MarklyftSen har vi lagt till någon övning för skulderbladen på slutet. Jag var mycket skeptisk efter första passet och frågade om vi bara skulle träna ben varpå Patrik skrattade och sa att vi hade ju tränat hela kroppen. Speciellt frivändning tränar precis varenda muskel känns det som. Jag var så jävla svag första passet. Alltså det var pinsamt. Marginellt starkare än Sam enligt Patrik.. Körde med bara stången (20 kg) eller med 30 kg. Har insett på pass två och tre att jag egentligen inte är så svag som jag trodde efter första passet, jag var bara rädd för att ta i. Det är så längesen jag tränade RIKTIG styrketräning att jag inte riktigt kom ihåg hur man gjorde när man tar i. Och blev rädd för att det gjorde lite ont här och var, i knäna till exempel. Tekniken var också usel så klart, speciellt i frivändning. Tredje passet hade jag redan ökat vikterna rejält. 50 kg i marklyft (3×6) och 30 kg i frivändning (3×6). Känns inte som max max, men vill jobba mig uppåt lite långsamt. ÄR rädd för att göra illa mig. Och har också fått lite ont i knäna av styrketräningen, hade fruktansvärt ont när jag spelade basket i måndags. Nån som vet vad knäontet kan bero på?

Patrik säger att det mycket väl kan vara träningsvärk eller att jag är stel i någon annan muskel. Blir alltid lite rädd när jag får ont i knäna.

Okej, en annan grej som är lite pinsam. Har inte velat styrketräna tungt innan för jag bygger muskler ganska lätt (inbillar jag mig iallafall, haha) och kunde inte styrketräna när jag jobbade som modell för att jag då helt enkelt blev för stor för kläderna i provstorlek. Jag styrketränade ju mycket när jag spelade basket så klart, men då brydde jag mig ju inte om ifall jag hade stora muskler, då ville jag bara vara snabbast och spänstigast. Men i mitt huvud så förvandlas jag alltså numera till Arnold Schwarzenegger så fort jag lyfter en tung vikt. Hatar att känna hur kläderna stramar, usch. Vet att detta är en ytlig fundering, men tror ändå inte jag är ensam om den. Väger dock för- och nackdelar och inser att när man är över 40 måste man jobba för att bygga muskelstyrka för hälsans skull. Dels går ju förbränningen ner med åldern och muskler gör att man förbränner mer och dels så är det en av de viktigaste komponenterna till ett långt liv. Att inte tappa så mycket i muskelstyrka och att härda skelettet. Så nu har jag bestämt mig för att det är bättre att vara Arnold än en gammal skröplig gumma, haha.

Första september idag, Sams namnsdag minsann 😀 Har inte direkt känts som höst idag, förutom att kvällarna numera är lite kallare och mörkare. I fredags var det Kristallen, tv-branschens årliga firmafest. Det var ganska kul, men jag hade ruskig huvudvärk hela dagen så jag var inte riktigt på g. Blev fint fixad av Evelina som fixar mig till Superstars och Breaking News. Brukar alltid ha utsläppt, men den här gången fick det bli uppsatt i en hästsvans. Ångrade mig lite sen. Känner mig alltid finast i utsläppt så jag borde ha satsat på det.. Nåja. Klänningen är från ett brittiskt märke som heter Nadine Merabi och smyckena lånade jag av LWL Jewelry. Inte vilka smycken som helst, riktiga diamanter faktiskt. Skorna var ett par gamla från Aldo och väskan också en gammal från Michael Kors. 

Tog nästan inte en enda bild från själva galan tyvärr.. Inte heller från efterfesten. Det slutade iallafall med att jag vid midnatt var svinhungrig och hade ont i fötterna så jag tog av mig skorna och gick barfota till en taxi och åkte raka vägen hem och mumsade i mig massa potatisgratäng.

Inga priser iår tyvärr (var nominerad med Superstars), men Kanal 5 tog hem flera priser så vi var riktigt nöjda ändå!

Annars har jag inte gjort mycket i helgen. Patrik har varit på cup i Tyresö, Dylan hos sin pappa i Norge, Jack på cup i Stenungsund så jag och Sam har mest hängt hemma. Vi har invigt vår nya badtunna. Riktigt mysigt att sitta där och bubbla!! Det är faktiskt min förskottsfödelsedagspresent från Patrik. Helt i paritet med en robotgräsklippare ändå! Idag har vi också varit på Plantagen och köpt lite buskar och växter så snart kommer får nya veranda att vara en oas av mys. 

La upp en story på insta om detta häromdagen. Min sömn. Eller min obefintliga sömn snarare.. Har problem att sova sen jag var utmattad, eller det började nog några år innan det till och med. När jag var sjuk tog jag insomningstabletter, men tyckte att jag blev lite påverkad av dem även dagen efter så nu tar jag bara melatonin. Men min sömn är fortafarande väldigt ”skör”, om jag vaknar så har jag jättesvårt att somna om och det blir ju inte lättare av att man VET att det är så och får panikkänslor direkt. Hjärna börjar mala ”måste sova, måste sova” och då går det ju inte så klart.

Det är delvis på grund av detta som Jag och Patrik har den uppdelningen vi har med Sam. Patrik går upp när han vaknar på nätterna och jag går sen upp med honom närhelst han vaknar efter klockan 6. Sam har varit en urusel sovare sen födseln. Första 1,5 åren var det hopplöst, vi var helt knäckta. Han vaknade 100 ggr per natt och var ofta arg och skrek. Ibland var han uppe en timme åt gången. Tack hjärnan för att man glömmer det jävliga med småbarn så fort, kan inte riktigt sätta mig in i eller minnas HUR hemskt det var, men jag vet ju hur vi kände. Uppgivna, trötta, alltid irriterade.Senaste halvåret har han sovit lite bättre. En period till och med hela nätter då och då, men i dagsläget vaknar han kanske två gånger per natt och går upp vid 6. Jag är som en zombie när jag måste gå upp med honom. Klarar knappt av att öppna ögonen. Det följer mig hela dagen. Är svampig och mosig i huvudet. Alltid lite huvudvärk. Absolut noll stubin och tålamod. Sur och grinig. Dålig ork när jag försöker träna.

Ibland har jag möjlighet att ta en liten powernap på dagen, men har ofta inte ro att somna fast jag är dödstrött. Stackars familjen, för jag blir inte lite grinig när jag sover dåligt.. Lägg PMS på det och de vill förmodligen skicka mig på permanent straffläger i Sibirien.

Med åldern har jag märkt att jag har blivit allt mer känslig för sömnbrist. Både på utsidan och på insidan. Det syns direkt i ansiktet när jag sover dåligt. Blir torr, rynkig och mörk under ögonen. Svullen, både i ansiktet och på kroppen. Går upp i vikt. Har svårt att bygga muskler. Orkar inte träna, får inga träningsresultat. Och så blir jag alltså på dåligt humör och får sämre tålamod (och då har jag nästan inget tålamod från början). Huvudvärken är också irriterande. Att alltid känna sig lite trög. Har dock märkt att jag inte behöver (eller kan) sova lika många timmar som jag kunde förr. Vaknar nästan alltid mellan 7-8 om jag får sova tills jag vaknar, oavsett när jag lägger mig. Men jag går absolut runt utan problem om jag får sova från 23.30 till 7. Men 6 är för tidigt!! Snälla Sam, du måste fatta detta nu.