Sex veckors intensivt jobb med Breaking News är över och nu är jag baske mig trött. Själva jobbet är förstås krävande, men det absolut värsta är att få ihop logistiken kring familjen. Eftersom Patrik har träning (hans jobb ju) varje dag mellan 16-18 så vi behöver hjälp med hämtningen varje dag. Vår barnvakt Unn (från myNanny) går på gymnasiet så hon brukar kunna nästan varje dag. Sen har ju ungarna aktiviteter som de på något sätt ska komma till och från, läxor ska göras, gympaväskor packas (och packas upp), mat ska lagas osv. Saknar jobbet och framförallt min underbara redaktion jättemycket, men det är ändå lite skönt att komma ikapp här hemma.

Avslutade verkligen med flaggan i topp med det här härliga gänget – Penny och Peg Parnevik, Bianca Ingrosso och Alice Stenlöf samt Anders Jansson. Kul kväll!!

Mars kommer också att ägnas åt extremt mycket träning eftersom jag ska springa marathon den 28/4. Har absolut inte tränat tillräckligt, men jag har tack vare erfarenhet lärt mig hur man kan ”fuskträna” för att ändå klara av att genomföra ett marathon.. Ska se till att få så många mil som möjligt i kroppen fram till ungefär den 14-15 april. Fokus är på att hinna med 5-6 rejäla långpass och sen många intervallpass och typ milpass. Mitt primära mål är att se till att 2 mil går relativt lätt, sen får jag kriga de 2 sista milen. Det är inte behagligt, men det kommer att gå. Utsikten på Bixby Bridge får vara mitt primära mål (vid sidan av att bara klara av att genomföra loppet förstås). Kommer låta er följa träningen fram mot loppet här i bloggen.

Tisdag har visst blivit min bloggdag.. Nåväl, blir ändring på det snart. Snart har jag många långa dagar att ta tag i sånt som varit on hold sen mitten av januari när vi drog igång med den här säsongen av Breaking News. Ska bli skönt att komma ikapp lite! Blir ganska mentalt trött av det här jobbet så när jag väl är ledig stirrar jag helst in i en vägg eller en skärm eller på mina barn. Vad har hänt sen sist? En liten lista på det kanske?

1. Har fått instant connection med underbara Clara Henry och planerar nu att bli bästis. Hon har så himla fin energi och man behöver påfyll av det positiva energikontot också. Folk som sprider negativ energi finns det tyvärr desto fler av.

2. Har blivit starstruck av Silvana Imam som inte bara är ruskigt cool, utsn också svinbra på basket. Och coolare än så blir man ju inte i min bok. Jonas Jerebko förresten, varför är inte han topp 3 över svenska idrottsmän just nu (och det senaste decenniet). Tänk att han spelat 10 år i NBA i en av världens största sporter (inte i Sverige då tyvärr) och nu spelar han med världens bästa lag och gör det grymt! Han är alltså lagkompis med Steph Curry. Smaka på den hörni. Hur som helst, Silvana du är när som helst välkommen att joina vårt KBK och spela i division 4.

3. Har haft svinbra gäster hela säsongen, visst? Så kul att de har velat komma på besök och riktigt stort att vi på Kanal 5 är ända kanalen som gör livesänd talkshow, dessutom FYRA kvällar i veckan!!4. Har varit sjuk. Igen. Blir galen. Tre gånger de senaste två månaderna har jag varit utslagen av något märkligt virus (?). Får jätteont i magen, feber och blir helt utslagen av trötthet.

Sover och kvider 24/7. Hade det i helgen plus fick vad jag tror är en låsning i bröstryggen. Var tvungen att åka in till närakuten pga fick panik när jag fick plötsliga krampsmärtor runt bröstkorgen och inte kunde andas ordentligt. Hade samma vid min första utbrändhet, men mår mentalt mycket bättre nu och känner mig inte särskilt stressad så tror att detta är endast fysiskt. Men visst är det läskigt när man inte kan andas ordentligt.

5. Sportlov. Stora killarna är borta på pappa-lov. Vilket innebär att jag inte behöver gå upp kl 7. Och Sam har haft den goda smaken att sova till 8-snåret. Den timmen gör skillnad kan jag säga.

Ja Göta Petter vilken helg jag har haft.. Har varit i Boden med min mamma, Dylan, min syster och hennes två yngsta barn. Vi har hälsat på min 96-åriga mormor Lilly som bor där. Har inte sett henne på flera år så kände att det var dags. Man vet ju inte hur mycket tid man har på sig. Hur som helst, jag och Dylan mötte upp mamma på Arlanda. Hon hade åkt från Östersund och mellanlandade i Stockholm. Min mamma har MS och sitter i rullstol så hon hade assistanshjälp av och på planet.När vi landar i Luleå inser vi att hennes väska inte är med. Den har försvunnit någonstans på vägen mellan Östersund och Luleå. Oklart var. I väskan har hon alla sina mediciner, kläder osv. Lite knivigt läge. Hos Swedavia har allt stängt så det går inte att få någon klarhet i vad som hänt och var väskan tagit vägen. Sen säger mamma att hon har beställt hjälp av hemtjänsten på flygplatsen så vi väntar men ser ingen. Säger att hon får ringa och kolla men hon har visst inget nummer. Efter mycket om och men får vi tag i ett nummer. Personen vi pratar med blir dock väldigt förvånad för det finns inga uppgifter om mamma i deras register. Hon ska kolla upp det och när vi väntar bestämmer vi oss för att ta oss till Boden iaf. Jag försöker att själv lyfta över henne från rullstolen till bilen men det går åt fanders och plötsligt hänger hon halvt utanför bilen, farligt nära marken. Panik. Helt tomt på parkeringsplatsen dessutom. Till slut parkerar en man en bit bort och jag springer bort och frågar om han kan hjälpa oss. Han får till slut in mamma i bilen. Puh. Pratar med hemtjänsten hela vägen till Boden. Något har gått snett, de har inte fått in någon bokning på mamma och säger att vi får klara oss själva.

Problemet är att det inte går. Jag kan inte lyfta henne själv och klarar inte av att hjälpa henne med varken toalettbesök eller att komma i och ur sängen. Så här kommer sammanbrottet och ganska mycket fula ord korsar mina läppar kan jag säga. Får ringa Patrik som får lugna ner mig och hjälpa mig att försöka hitta lösningar. En säkerhetsvakt på hotellet hjälper mig att lyfta mamma från bilen till rullstolen och att komma upp på rummet. Sen får jag tillsist genom 1177 tag på en nattsjuksköterska som kommer och hjälper oss med toabesök och att få mamma i säng. Kommer sent i säng och blir tidigt väckt av nattsköterskan som inte kommer in i mammas rum. Till lördag morgon har iaf min syster Jonna hjälpt mig att lösa situationen genom att ringa ett gäng samtal så vi har hjälp av hemtjänsten resten av helgen. Men jäklar vilken pärs det var!!! 

På lördag förmiddag fick jag gå och köpa nya kläder och toalettartiklar åt mamma, samt hämta ut nya mediciner på Apoteket. Vid lunch kom min syster Jenny och hennes barn Carl och Vera.

Vi käkade på Frasses (skrovmål mmmmm, med kniv och gaffel givetvis – the Norrland way att äta hamburgare) och besökte sen min gamla mormor. Det var vansinnigt härligt att träffa henne. Hon är fortfarande helt klar i huvudet och väldigt mysig. Vi satt länge och pratade gamla minnen och uppdaterade oss på vad som hänt sen sist. På kvällen blev det middag på hotellet och Melodifestivalen på rummet.

På söndagen var vi återigen hos min mormor i några timmar. Lovade att vi skulle komma tillbaka i sommar. Hon blev himla glad över besöket. Gissar att dagarna är ganska långa när man är 96 och inte så lätt kommer utanför lägenheten. Men hon är en positiv människa min mormor. Så glad. Vi blev också spontaninbjudna till Bodens handbollsherrars match på söndagen, men han tyvärr inte med det. Får bli nästa gång, men tack för inbjudan 🙂 På söndag kväll åkte vi hem igen, denna gång utan några större missöden. En lite knölig resa, men ändå lätt värt det. Måste rikta ett stort tack till Quality Hotel Bodensia i Boden som var himla hjälpsamma och schyssta. Trevlig personal både på hotellet och i restaurangen! Och tack till hemtjänsten Centrum Norra som kämpade och slet och pusslade så de kunde ta hand om mamma trots att bokningen trillat mellan stolarna. Kanontrevlig personal! Så värt att mamma kunde få komma iväg och träffa sin mamma igen.