ANNONS

Veckans Almenäsa

/

Har med stort nöje följt debatten kring Greta Thurfjells text om huskvinnan i DN (ni hittar den HÄR). En intressant trendspaning, varken mer eller mindre tror jag. Texten har dock fått enormt mycket uppmärksamhet och mothugg från både höger och vänster (mest vänster om vi ska vara ärliga). Tycker egentligen inte fenomenet i sig är särskilt märkligt. Allt som blir för ”mainstream” får en reaktion. Allt som är för hippt blir vid en eller annan tidspunkt ohippt. Det är därför man inte gillar att det nu är bisarrt inne med djurmönster, för då vet man att man nästa år kommer att vara hopplöst fel i detsamma och måste kasta alla sina leopardplagg. Ordet feminist har blivit lite som ordet rasist, det används så ofta och i alla möjliga sammanhang att det lite har tappat sin betydelse. Blivit ett urholkat ord.

Som ni säkert förstår har jag personligen ingen önskan om att vara varken huskvinna eller hemmafru, jag är ju snarare tvärtom en karriärist som har försökt att också ha familj vilket har resulterat i två utbrändheter. Jag är givetvis för ett jämställt samhälle där kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter som män (lika lön är så självklart att det inte ens behöver sägas) och för mig är det fullkomligt otänkbart att bli försörjd av en man. Just det har faktiskt varit en av mina drivkrafter i livet. En av anledningarna till att jag jobbat stenhårt i många år, att aldrig någonsin behöva vara beroende av någon annan. Min syster däremot har valt att vara hemmafru, men hon är inte en mindre självständig och stark kvinna för det. Det är ett beslut de har tagit för att det passar deras familj bäst och givetvis har syrran sett till att hon får sin beskärda del av kakan vid en eventuell skilsmässa, dödsfall eller annat som skulle kunna hända. Hon och jag har helt enkelt andra intressen och drivkrafter i livet. Hon gillar att vara hemma med barnen, inreda hemmet och att pyssla och fixa på familjens lantställe. Hon är ingen sämre människa/kvinna/feminist för det. Tro mig, när hon och jag sätter igång med våra feministiska diskussioner så flyr våra män helst rummet, haha.

Jag tror att alla människor är individer, men att män och kvinnor faktiskt är biologiskt olika. Och det är OKEJ. Anser inte att att vi kvinnor måste anamma manliga attribut och intressen för att få respekt och/eller vara duktiga feminister. Det borde vara lika okej att gilla smink och kläder eller att vara hemma med sina barn eller att vara ett mähä när något går sönder som det är att som kvinna vilja satsa på karriären i första hand och köra det manliga egoistiska racet och aldrig någonsin göra nåt för att behaga. Eller vad tycker ni?

Vet inte riktigt vad jag vill säga med det här, men man kan tex läsa Greta Thurfjells replik på kritiken HÄR  eller lyssna på senaste avsnittet av Della Q där de pratar intressant om just detta. Vet inte riktigt vad jag själv tycker, men spaningen är intressant och diskussionen likaså.

5
27

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00