Veckans idrottshändelse:

I stark konkurrens med Tjurruset – vår första basketmatch i division 4. Jag spelar alltså i ett nystartat lag med gamla (nåja.. jag är överlägset äldst i laget) avdankade basketspelare. Vi tränar två gånger i veckan och i söndags spelade vi alltså vår första seriematch. Motståndet var Åkersberga och det var en ganska kämn match hela vägen. Även om jag nog tycker att vi faktiskt var lite bättre.. Vi hade svårt att få i bollen i korgen bara, trots att vi kom till bra lägen hela tiden. Jag missade kanske 10 skott supernära. Tror det var nervositet och anspänning. Det var inte lite adrenalin som pumpade i kroppen! I 3e perioden kom jag igång lite och lyckades faktiskt få i några bollat. Det var vansinnigt kul! Kände också att jag har utvecklats en hel del sen Basketfestivalen, speciellt när det gäller fysiken. Orkar spela mycket längre nu och lyfter faktiskt från marken när jag hoppar. Kanske svårt att tro det nu, men min stora styrka som basketspelare var förutom spelsinnet att jag var ruskigt snabb och spänstig. Missar tyvärr nästa match eftersom den spelas när jag är på Malta och spelar in Superstars. Så himla synd. 

Veckans idrottsfundering:

Jäklar vad jobbigt det är att yoga när man inte har gjort det på ett tag! Körde första passet på länge idag, det blev 30 min hotellyoga med Yogobe. Älskar Yogobe, de har så otroligt många videos att välja på, check it out. Jag kände mig oerhört stel, allt kändes jobbigt och svårt. Men jag vet ju att det bara är att kämpa på, det tar några pass innan det börjar kännas bra igen. Kroppen motarbetade mig verkligen idag.

Veckans podd:Jag lyssnar inte särskilt mycket på poddar, har inte riktigt tålamodet att lyssna på folk som babblar. Så fort det blir ointressant stänger jag av. Dock använder jag ibland poddar för att somna, tips! En sån podd som jag i början lyssnade på för att somna var Della Q. Tre tjejer – Anna, Bianca och Moa – som pratar om diverse aktuella ämnen. Både i samhället och saker som rör deras egna liv. Problemet var att jag aldrig somnade för jag tyckte allt prat var intressant och lite oförutsägbart. Jag är så otroligt trött på allt som är PK och det är verkligen inte den här podden.

De ursäktar sig heller aldrig som tjejer gärna gör. Jag fattar ju att det är nån slags humor och en rejäl förstärkning av deras egna personligheter, men jag älskar deras leverans. Vill säga att det är som om tre killar hade suttit och poddat humor och satir, men är osäker på om det är en komplimang.. Rekommenderas!

Veckans bok:

Har läst Geir Gulliksens Se på oss nu. Läste hans Berättelse om ett äktenskap och blev mycket fascinerad av hans sätt att skriva om relationer. Se på oss nu handlar i grova drag om Hans och hans 50-års kris. Han träffar 20 år yngre Harriet på ett bröllop och de inleder en affär bakom ryggen på både Hans fru och Harriets man. Harriet är nybliven mamma med en liten bebis och det finns en riktigt sjuk scen i boken där de har sex och han dricker hennes bröstmjölk (euw). Den går dock inte att sluta läsa eftersom man blir fångad direkt när han träffar Harriet på ett bröllop och hjälper henne att handmjölka brösten för att hon har mjölkstockning. Nu tänker ni kanske att det här låter som en mycket sjuk bok, men det är den inte egentligen. Han väjer bara inte för det pinsamma, genanta och lite äckliga. Jag landar ju i nån slags känsla att män och deras kriser är patetiska och tycker det är intressant att se hur kvinnorna i böckerna hanterar Hans kris. Inte alltid vackert det heller. Och Harriet, ja hon har ju en helt egen agenda och skiter i vad hon pajar på vägen. Vi människor är mycket egoistiska. Nåväl, en bok väl värd att läsa. Gulliksen skriver på ett mkt speciellt sätt tycker jag.

Jaaaaaa, jag klarade det!! Hurra! Låt mig säga såhär: det var MYCKET geggigare och blötare än jag trodde men jag fixade det faktiskt helt utan problem. Och jag tyckte till och med att det var kul! Även om jag fick kämpa lite mot min fobi att bli kladdig.. För kladdig var varenda centimeter av min kropp från topp till tå.

Vad hade jag på mig då? Underst hade jag ullbehå och ulltrosor från Pierre Robert och det var verkligen en vinstlott för De höll sig faktiskt relativt torra och värmde dessutom lite. På morgonen tog jag också på mig ullunderställ men det åkte av igen, tänkte att det dels skulle bli varmt och dels tungt att bära när man blev blöt. Så jag sprang i mina vintertights som är förstärkta över låren, ett tight linne som jag stoppade in i byxorna, en långärmad löpartröja från Under Armour, en kortärmad t-shirt från Maxim ovanpå, långa compressionsstrumpor, handskar och mössa. Och så sprang jag faktiskt i mina nya terrängskor från Mizuno fast folk hade avrått mig frn att ta ett par nya skor.  Så här såg det ut. Väldigt mycket secret agent eller hur?? 

Jag sprang tillsammans med min basketkompis Anna och det var väldigt kul att ha någon att springa med. Hade varit rätt segt att ta sig igenom alla leriga träsk och diken och iskalla bad helt ensam. Vi var iaf rätt pirriga innan starten gick. Många besök till Bajamajan blev det, haha. 

Loppet började med skogslöpning i ca 3,5 km. Det var riktigt härligt tyckte jag. Ganska mycket nerför och kroppen kändes kanon. Vi sprang i ett bekvämt tempo och det var rena njutningen. Sen började hindren komma. Först Vassen som egentligen var mer lera än vass. Lyckades ändå parera leran rätt bra och var bara geggig upp till vaden ungefär, men när vi väl hade passerat det ganska långa hindret kom vi fram till en stor pöl där det bara var att hoppa i och den var DJUP! Fick nästan lite panik för plötsligt var det vatten upp till halsen och lerbotten som sög tag rejält i fötterna. Inte helt enkelt att komma upp heller. Man då var man uppe på hästen så att säga, för från att ha varit relativt torr var jag plötsligt genomblöt och helt lerig. Det var lite tyngre att springa vidare efteråt när kläderna och skorna vägde mycket mer. Det plaskade rejält om skorna, de var fulla med vatten. Sen fortsatte resten av loppet i samma stil. JÄTTElånga leriga träsk, gropar, hål och en och annan jättebacke, badande i en sjö (där man bland annat var tvungen att ducka under en stor gren vilket innebar huvudet under ytan). Den sista kilometern måste ha tagit hur lång tid som helst, det var i stort sett ett enda långt lerdike.. Där stod Patrik och väntade i gummistövlar och med kameran i högsta hugg så det finns dokumenterat här nedan.

Jag var stundtals så kall att tårna, låren och fingrarna domnade bort. Ett av vattendragen man nästan var tvungen att simma i var så fruktansvärt kallt. Sen var det lite jobbigt när näsan rann och händerna var för leriga för att torka med. Till sist sket jag i det och torkade ändå. Skogslöpningen som kom emellanåt var helt underbar. Det är så mycket roligare att springa i skogen än på asfalt. Sista 100 meterna mit mål kunde man iallafall spurta och jag och Anna sprang så fort vi kunde med våra stelfrusna fötter. Vi kom i mål på 1:58, vilket var lite längre än vi hade räknat med, men å andra sidan hade vi inte som mål att springa fort. Vilket dessutom i princip var en omöjlighet i alla lergropar.. 

När vi kom i mål fick vi banan, Maxim proteinbar (såklart!), medalj samt kanelbulle och varm choklad. Jag höll på riktigt på att frysa ihjäl. Hade tagit med mig ombyte, men hade glömt handduk 🙈 Det var en tabbe. Det fanns möjlighet att skölja av värsta leran men torr blev jag inte eftersom jag inte kunde torka mig. Men det var ändå riktigt skönt att komma i torra kläder. Mina fingrar var så kalla att jag knappt kunde öppna mina skosnören eller få av mig de blöta kläderna. Huga. 

För att inte tala om när jag kom hem och skulle skölja av den värsta leran från kläder och skor.. Jag sköljde och sköljde och sköljde och INGENTING hände. Det var bisarrt mycket lera. In i tvättmaskinen och två tvättar senare är kläderna sjukt nog rena OCH luktar gott. Det hade jag aldrig trott. Det tog att tag att bli ren själv också.. Duschade säkert en halvtimme.

Nu har jag klagat en del, men det var också ruskigt kul. Jag blev lite fast måste jag säga. Terränglöpning kanske är min grej?! Jag måste verkligen tacka Maxim för möjligheten att springa, det var en upplevelse! Passa på att anmäl er till nästa år redan nu vettja. 

I geggigt samarbete med Maxim Sverige 😀

Aaaaaaa på lördag är det dags!! Jag är såå nervös! Jag ska alltså springa Tjurruset tillsammans med Maxim (som jag är ambassadör för) och nu när det börjar närma sig blir jag allt mer fundersam över vad jag har gett mig in på… Idag fick jag alltså den här bilden på banan på mail:

Nästan varenda del av banan ser ju ut som rena skräcken! Lergroparna och Doppet 😬 Djävulsbacken och Sörjan. Och alla dessa hinder kommer i slutet av banan när det säkert suger rejält i benen redan. Och vad sägs om Skotapparträsket liksom.. Jag som har beställt hem ett par nya terrängskor från Mizuno och jag är INTE sugen på att de ska bli kvar i träsket. Om det händer så måste jag dyka ner och rädda dem. Kanske ändå kommer att sluta med att jag tar ett par fula gamla skor som jag inte är så rädd om 🙈

Min ambition inför Tjurruset var att springa en hel del i terräng, men tiden har inte riktigt räckt till med tanke på att jag har haft ett maratonprogram att följa. Jag får lita på att det går bra ändå. Har ändå en känsla av att jag kommer att gilla att springa i terräng. Jag gillar att bli distaherad så jag inte tänker på vad jag gör, haha. Egentligen är jag bara orolig för att bli kladdig och blöt och kall. Huga. De här sista dagarna innan loppet händer följande: ikväll har jag 1,5 timmes basketträning. Imorgon ska jag träna sonen i basket men annars vila vila vila. Funderar på kläder och har förstått att de ska vara oömma och inte det dyraste man har i skåpet.. Kommer nog att ha ett ullunderställ och ulltrningsstrumpor och ullsport-bh från Pierre Robert, ett par vanliga svarta tights och en lång svart löpartröja över. Mössa och handskar så klart. In med håret under mössan för att rädda vad som räddas kan, haha. Är det någon av er som har sprungit Tjurruset och kan ge mig några tips? Så här har jag iaf förstått att man kommer att se ut:

Ett tips från MIG till er till slut: ni måste testa Maxims nya 40% proteinbar i smaken Chocolate Coconut. Väldigt mycket Bounty-vibbar på den! Bounty fast nyttigt och med mycket färre kalorier. Proteinbar är perfekt att fylla på med direkt efter träning då kroppen behöver protein för att träningen ska få bästa effekt. Och kolla bara hur smarrig den ser ut. 

//I samarbete med och ambassadör för Maxim//