ANNONS

Vecka 36 ✅

/

Snart har även vecka 37 passerat, det här inlägget har tyvärr dröjt pga att jag har varit krasslig. Och att vara höggravid samtidigt tar liksom krassligheten till en ny nivå.. Vecka 36 förde iallafall med sig en del nya insikter. Inte minst när det gäller krämpor.

Krämpor: Illamåendet har kommit tillbaka och är faktiskt värre än det var i början av graviditeten. När vi åkte bil till landet satt jag till att börja med i baksätet och började må fruktansvärt illa. Flyttade fram efter halva resan men det hjälpte inte. Närmare att faktiskt kräkas har jag inte varit under hela graviditeten. Har klarat mig från förkylningar länge nu, men förra veckan var det kört. Min svåger var krasslig och mitt immunförsvar är visst inte det bästa, så jag åkte på halsont, hosta, lite feber och allmänt hängig. Och detta, mina vänner, är INTE kul när man är höggravid. Snyft. Är fortfarande sjuk. Och sen var det nätterna då. Sova är i princip omöjligt. Kan ju bara ligga på sidan nu och får vansinnigt ont i höfterna. Vaknar flera ggr per natt av att det värker så jag vill gråta. Åh gud vad jag längtar efter att få sova bekvämt igen!

Träning: Har det varit sisådär med. Egentligem inte för att jag inte har haft lust eller orkat, mer för att vi har varit på resande fot och nu när Patrik har flyttat hem är det svårare att hitta tid för träningen. Har blivit en hel del långa promenader, en dag hyrde vi kajak och paddlade runt lite och så har det blivit något yogapass också.

Övrigt: Var hos barnmorskan i veckan och gick igenom förlossningen. Dels för att det är Patriks första barn, men jag behövde också fräscha upp minnet lite. Har ju inte fött barn på 8 år.. Kanske skulle ha struntat i den där uppfräschningen för jag blev ganska rädd och nervös över att gå igenom alla obehagligheter igen..

Vi gjorde också ett extra ultraljud för att kolla att det inte var en jättebebis därinne och kolla att han verkligen hade vänt sig så huvudet låg neråt. Tack och lov var huvudet neråt nu (tycker också att magen har ändrat form lite, mindre bred och mer pointy framåt) och han låg därinne och sög förnöjt på tummen. Verkade vara helt normal storleksmässigt också, hon gissade att han skulle väga runt 3,5-3,7 när han är färdigbakad. Trots det var han visst rätt rund om magen.. Jag frågade lite skämtsamt om det var all glass och grädde jag har proppat i mig och hon svarade att de är rätt sockerkänsliga så det var inte alls omöjligt… Haha. Kommer att komma ut en riktig liten Buddha som antingen är glassberoende från start eller aldrig mer vill se en glass i sitt liv

Till sist: är så trött på detta nu. Snälla bebis kom uuuuuuuut!!!!

Lite bilder från vecka 36 (har visst inte tagit så många..):

2
1

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00