Maratonförberedelser

Lugn, bara lugn, loppberättelsen kommer snart. Ledsen att jag är seg. Har tagit några dagar att återhämta sig. Hade så ont i kroppen på söndag efter loppet och igår att jag nästan trodde jag hade tagit sönder något. Speciellt i knäna. Kunde inte gå i trappor eller ens ta på mig ett par byxor. Men jag sov flera timmar på söndag eftermiddag och även på måndag eftermiddag och när jag vaknade i morse kändes kroppen helt okej igen.

Funderade på att ta en löprunda, men struntade till slut i det och det var nog bara bra.. Men imorgon, då ska jag lunka en fem kilometer eller nåt tänkte jag Att springa maraton är nästan som att föda barn. Helt överjävligt en liten stund efter, men några dagar senare börjar minnet blekna och man blir sugen på att göra det igen. Började googla nya lopp igår, haha Just nu lutar det åt Okinawa i Japan i början av december.

Men jag tänkte såhär inför Lidingöloppet bjuda på mina sista förberedelser inför ett maraton. Jag har liksom anpassat dem efter varje maraton jag har sprungit. Learning by doing kan man väl säga..

Dagarna innan loppet åt jag faktiskt väldigt mycket kolhydrater. Brukar ju inte göra det så det var lite ovant att bli så proppmätt hela tiden. Dagen innan loppet åt jag spagetti och köttfärssås till lunch och pizza till middag. Sen rullade jag i säng och sov ca 6 timmar. Vill egentligen inte sova mer dagen innan lopp, tycker jag blir lite trög och tung i kroppen av det.

Jag går upp rätt långt innan start på loppdagen. Loppet startade kl 9 och jag klev upp 6.30. Det första jag gör när jag går upp är att äta frukost och dricka kaffe. Detta för att få igång magen och hinna bajsa i god tid innan loppet. Gör allt för att undvika att få löparmage.. Var rätt nervös och kunde inte äta så mycket men fick i mig en macka med ost och skinka samt en smoothie med rödbetor. Kläderna hade jag plockat fram dagen innan och så här blev det.

image

Sportbh från Nike (en som satt riktigt tight pga ömma PMS-bröst), linne från Under Armour, löparkjol från Reebok, kompressionsstrumpor från 2XU, ett vätskebälte och ett midjebälte för mobilen. Samt skor från Saucony som inte är med på bilden. Alla kläder har jag givetvis sprungit långt i förut så jag vet att det funkar.

Efter frukost tar jag en kall dusch. Känns skönt att väcka kroppen lite och vara fräsch när man börjar springa. Sen fixar jag håret så det håller (gärna flätor längs sidorna och en ”flättofs). Man vill inte hålla på och greja med det under loppet. Klipper tånaglarna ordentligt. De måste vara megakorta. I mitt första maraton hade jag en liten, liten bit nagel som låg och skavde på tån bredvid hela loppet och när jag kom i mål var den tån en stor blodfylld ballong. I förebyggande syfte har jag också skavsårsplåster på hälarna. Sprayar problemområden med min hemliga japanska spray (nån slags blandning mellan liniment och smärtstillande). Mina problemområden inför det här loppet var hälsenor, vänster knä och vänster rumpmuskel samt utsida lår. Smörjer in underarmar, armhålor och insida lår med speciellt glidmedel för löpare. För att inte få skavsår givetvis.

Sen packar jag mitt lilla vätskebälte. 2 flaskor vatten, 1 flaska cola utan kolsyra, 1 treo, 3 alvedon, lite torkade aprikoser och massa dextrosol. Hörlurar, skavsårsplåster i olika storlekar och lite papper (om det skulle bli kris längs vägen och det inte finns en toa). 

image
Laddar innan jag går med B12-vitamin, en brustablett Razor Sharp och lite nässpray. Nålar fast nummerlappen, knyter fast chipet ordentligt i skon. Har så klart sett till att telefonen är ordentligt uppladdad till loppet. Kissar ungefär 700 ggr. Bajsar inte lika många, men säkert 3-4 ggr iallafall. Sen ut genom dörren!

Kom till startplatsen ca en halvtimme innan. Kissade tre gånger (inget toapapper på de äckliga bajamajorna, är ofta så tyvärr så ta gärna med eget) och körde lite strech/yogaövningar. Brukar tänka att de tre första kilometrarna är uppvärmning. När speakern börjar räkna ner till loppet har man sjukt mkt adrenalin i kroppen! Jäklar vad lätt det är att springa för fort i början  Det gjorde jag också, hakade på farthållarna för 3:45… Den här gången var jag också riktigt nervös innan. Starten går och man småjoggar med klungan mot startlinjen. Ens egen tid börjar inte räknas förrän man passerar den, kan vara bra att komma ihåg om det är lite trångt. Ingen idé att stressa över det.

Sådär ja, det var de sista förberedelserna fram till start. Nästa inlägg kommer att handla om de två första milen!

image

LOADING..