Nä nu tar vi tag i det

Och med vi menar jag förstås jag. Har ju mått lite tjyvens ett tag nu. Jag känner att något är fel i kroppen, men har en miljon olika symtom så det är svårt att ställa nån diagnos. Annars jobbar jag mycket med att självdiagnostisera mig själv med hjälp av Google. Totalt livsfarligt för det mesta, men ibland kommer man ju något på spåren. När jag skrev om mina bekymmer på Insta för ett tag sen så fick jag många tips om att kolla sköldkörteln och NU HAR JAG ÄNTLIGEN tagit tag i det. Var hos läkaren i torsdags och tog blodprover. Får svar i början på nästa vecka och hir konstigt det än kan låta så hoppas jag att de hittar något. Då vet man ju iaf vad det är och kan åtgärda det. Jag är så trött på att vara orkeslös, energilös och ha huvudvärk.

Blev häromdagen påmind om att den där 3 år gamla utmattningen alltid lurpassar bakom  hörnet. Känner mig ju mycket bättre, men är fortfarande oerhört känslig för stress. Och mer av det privata slaget än jobbstress. Har senaste veckan haft mycket logistik kring barnen. Dylan var på akrobatläger och skulle skjutsas till och hämtas på andra sidan stan samt ha med sig matsäck varje dag. Har suttit i bilen nästan 2 timmar om dan (köer köer köer) och har för det mesta också haft med Sam. Han har ju extremt mycket energi och det är ganska krävande att ta hand om honom nu när han är så rörlig. Det är ett heltidsjobb 24/7. Vi har också haft mycket folk hemma på sistone och sociala sammanhang dränerar ju mig fortfarande. Så allt det plus lite strul med att boka resor till ungarna och annat logistiskt, samt att Patrik var bortrest i tre dagar då jag inte fick sova ordentligt eller hade någon avlastning, har tröttat ut mig enormt. Kom hem i veckan efter en middag med min producent på Kanal 5 och var helt förstörd. Kände att jag plötsligt var så nära en total krasch, som från ingenstans. Försökte förklara för Patrik, men det är svårt för honom att förstå. Som ingen annan heller riktigt förstår hur såna ”småsaker” kan stressa en så till den milda grad. Man måste nog ha gått igenom det själv.

Känner mig mycket bättre nu några dagar senare, men har också ägnat mig åt återhämtning. Vila. Som tydligen fortfarande är i allra högsta grad nödvändig.

  1. Finner inga ord om vad just du känner. Önskar dig bara allt gott. Massor av kramar från din fd kollega Gamla Teatern Östersund/Ingela ❤

  2. Känner verkligen igen mig. Jag har varit ”frisk” från utmattning i drygt ett år men upplever exakt samma sak som du. Särskilt den privata stressen och sociala sammanhang. Vet att du sa i nåt avsnitt av podden att det är svårare när man inte är sjukskriven längre och man inte kan säga det utan måste börja halvljuga för att kunna dra sig ur t ex sociala sammanhang 🙂 För mig betyder det oerhört mycket att du pratar öppet om det. Har inga råd mer än det eviga ”lyssna på kroppen” och tänka på vad DU behöver. Stor kram!!

    1. Det finns egentligen inga alternativ för mig annat än att prata öppet om det. Att hålla uppe några fasader är inte aktuellt föe mig längre, det tar för mycket energi. Ledsen över att jag inte orkar med det sociala längre 😢

  3. Jag tror vägen till framgång är att lära sig säga Nej. Kanske mest till mentala/fabricerade ”måsten”. Man måste inte posta lyckliga bilder på Insta, man måste inte orka hålla fasad, träna varje dag eller tillfredställa andra genom att säga Ja till sociala sammanhang. Man får vila, säga nej, vara tråkig och mänsklig. Viktigt att komma ihåg.

    1. Säger nej till massor! Och är tråkigare än jag nånsin varit.. Känns som jag aldrig är med på nåt längre. Fattar inte hur andra orkar ha jobb, barn OCH ett socialt liv.

  4. Ett viktigt inlägg Jessica, som nog många känner igen sig i. Har som så många andra gått igenom samma sak och det är som att man ”balanserar på en liten liten spindeltråd”. Minsta lilla kan tippa en tillbaka över kanten och man vet aldrig vad som gör det. Baybysteps framåt och lyssna på kroppen är nog det bästa vi kan göra. ❤️

    1. Ja verkligen, man blir lite lurad när man känner sig bra.. Var helt oförberedd på panikångesten och kroppens protester som kom i veckan. Fasen också, bara att backa igen. Kram till dig 💜

  5. Känner igen mig så väl i dina tankar kring ditt mående. Gick också i väggen för 3 år sedan och det har varit en lång resa. Jobbar heltid sedan en tid tillbaka men tvivlar på om jag kommer att orka det i längden. Har precis haft semester och grunnar på att söka ett annat jobb jag är intresserad av men velar och tvekar om jag kommer orka/klara en sån förändring. Ett positivt ur detta är att vi är mer medvetna om våra kroppar och våra sinnen, men denna kraftigt begränsade energi och ”aktivitetsbaksmälla” som blir är frustrerande och jobbig. Vila, ta hand om dig Jessica och allt gott framåt! ❤️

  6. Jag känner så med dig och förstår så väl. Gick själv in i väggen för ett antal år sen och är fortfarande enormt stresskänslig. Mycket kan man ju välja själv och jobba på, så som att hålla igång med träningen, avslappningsövningar och att ibland (rätt ofta) säga nej när det blir för mycket. Tyvärr är det ju svårare när det kommer till barnen. Min sambo jobbar så gott som bara kvällar och helger, och jag bryter nästan ihop av bara tanken på att börja ta hand om allt här hemma själv igen (hans semester är slut nästa vecka). Dagarna är inga problem men kvällarna är som en hel stresscirkus med matlagning (samtidigt som lilla skriker i matstolen och stora hittar på hyss), disk, bad/tandborstning och sen dubbelnattningarna som alltid är ett kaos….Har egentligen inga råd utan ville bara säga att jag förstår dig. Hoppas du hittar ditt sätt att få balans i tillvaron💜

    1. Tack för din kommentar! Fint att någon förstår hur vardagsstressen och hemmastressen kan vara den värsta. Känner för dig 💕 Önskar att man kunde ge tips och goda råd, men just den där stressen kan man ju tyvärr inte göra så mycket åt 😳

  7. Hej Jessica,

    Det är bra att du återhämtar dig och är medveten om din stress situation.
    Jobbar mycket med medveten andning.
    När man stressar är det lätt att andningen blir högt upp i bröstet och syret når inte ut till lungblåsorna, där det stora syreutbytet sker till blodet. När man andas kort spänner man ofta sig som leder till tex huvudvärk. Tänk på andningen och tejpa gärna munnen på natten så får du gratis diafragma träning och även att luften blir ren och uppvärmd när de når lungorna. Tänker på din allergi mm. Läs mer på medveten andning om det känns intressant.

    Stor Kram

    Ps Min sambo kunde inte heller riktigt känna in ångest/stress känslan. Tror det är svårt om man inte upplevt den…men när man har den vill man bara lämna över den till någon. Förstå mig och hjälp mig..

    1. Jobbade en del med andningen när jag gick på stressmottagning. Men borde definitivt jobba med det mer. Tack för tips!

  8. Hej igen. Man kan ha haft en fästing som bara satt sig lite och sedan lossnat. Googla ang symptom. Värt att kolla upp. Annars kan du vara dålig länge. 2 v penicillin ska hjälpa. Doxyferm. Lycka till.

  9. Känner igen mej helt! Hade en utbrändhet för drygt tre år sedan, men symptomerna dyker upp då och då, speciellt den här sommaren!! Jag har oxå känt exakt som om jag har varit nära en totalkrasch, men lyckats med vila återhämtning! Bara att backa bandet när man minst anar, är oerhört känslig, kanske för att rutinerna bryts på sommaren?
    Vi måste vara rädda om oss själv!
    Tack för en bra blogg!
    Kram från mej,

  10. Hej,
    Varit i din situation och även om det är längesedan jag blev ”fri” från min utmattning, så kommer jag alltid att bära med mig en skörhet. Hjärnan känner igen vad den varit med om och alla symptom kommer tillbaka när man utsetts för något som påminner om det som var. Bra att du kollar upp det och förhoppningsvis får ett svar. Om det inte syns i proverna, kan det vara symptom på att du behöver dra ner på tempot någonstans. Mycket avslappningsövningar och långsamma promenader. Jag är ingen expert utan svarar bara efter egen erfarenhet. Basic saker som du redan vet såklart, men ibland behöver man höra saker om och om igen…

    Ta hand om dig, du är en stor inspiratör för oss alla!

    Mvh
    Malin

  11. Jag känner igen mig så mycket i din situation. Var själv sjukskriven för utmattningssyndrom för 2 år sen och lider ofta av diverse virus i kroppen som får mig att känna mig orkeslös och orsakar huvudvärk. Jag har tagit alla möjliga prover men allt är negativt. Blir så oerhört frustrerad att jag inte kan träna och må bra. Hoppas du känner dig bättre snart! Det är tufft att vara en starksköring.

    1. Det är så jobbigt när man inte vet vad det är. Tar upp så mycket energi att gå runt och grubbla på det. Hoppas du också mår bättre snart!

  12. Förstår dig till 100%. Men det räcker med dålig sömn under en lång period och ansvar för arbete och tre barn för att känna sig orkeslös och nere. Dålig sömn i sig räcker nog gott och väl när jag tänker efter. Och då ska man på det även lägga till en utmattning i bagaget.

    Ett lätt sätt att förklara detta för någon som inte upplevt en sådan situation är att hänvisa till en kroppslig krämpa. Har man en dålig led, en knäoperation, en whiplash skada, osv är det högst sannolikt att man alltid kommer att bära med sig en viss känslighet, även om skadan inte gör sig påmind dagligen. Man lär sig att göra annorlunda, men så fort man inte är försiktig kan man få känningar.

    Samma gäller för utbrändhet. Under stress är det lätt att fungera enligt invanda mönster. Jag ser det som en fåra i hjärnan som måste läka så att tankar och känslor kan styras genom alternativa vägar istället för att hacka på samma ställe.

    Ge dig själv massor av återhämtning. När du väl kommer upp till 0-sträcket kommer allt att kännas möjligt igen, det är min övertygelse <3.

  13. Hej! Kan tipsa dig om en podd som heter paleoteket med Karl Hultén. Handlar om hur antiinflammatorisk kost kan hjälpa inflammatoriska symptom i kroppen såsom ex trötthet. Vet inte om det är något för dig. Lycka till!

  14. Förmodligen tog läkaren prov på din sköldkörtel. Om inte be att få ta T4, T3 och TSH. En oerhört vanlig (långsamt framväxande) effekt av förlossning är hypertyreos eller hypotyreos. Det sistnämnda har i runda slängar samma upplevda symptom som utmattning!

  15. Min syrra hade det som du. Läkarna tog massa prover på henne men hittade ingenting, förens en natt hon fick ett epilepsi anfall. Det visade sig att hon hade en hjärntumör o opererades för den i måndags. Den var godartad (vilket dom flesta är) så nu hoppas vi hon snart är pigg igen. Läkaren trodde till slut att hennes symtom berodde på klimakteriet. Så om du känner att nåt är fel så ge dig inte!

  16. Hej Jessica!
    Sök upp en näringsterapeut. De kan ta prover som inte skol medicin arbetar med. Din kropp kan reagera på olika mat eller något i din miljö tex mögel, gifter av något slag. Du kan ha en tarm som läcker igenom mat i kroppen som den ännu inte borde, då reagerar kroppen med andra typer av anti-kroppar och det kan ge olika diffusa symptom, som psykisk ohälsa, trötthet, hjärndimma, ont i muskler och leder… jag vet inte var du bor med sök upp ifm-kliniken, de är stora och väl kända inom
    Området… lyssna även på podden 4health med Anna sparre. Mycket information om alternativ hälsa! Lycka till 💕

  17. Jag tror att d kan vara astma . Jag fick själv diagnosen före sommaren samma symtom som du. Trött, orkeslös, tryck i huvudet. Nu tar jag astmamedicin och mår mycket.bättre.be om att få blåsa ut i rör så dom kan bedöma din andningsfrekvens.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..