Vänner

Har ni många vänner? Jag brukade ha en miljon bekanta och kompisar, men allt eftersom när åren har gått och framförallt sen jag blev sjuk för 3 år sen så har jag skalat ner rejält. Har tyvärr inte längre energin som krävs för att underhålla allt för många relationer och då får man prioritera. Orken räcker inte heller längre till för att umgås med människor jag inte kan vara 100% mig själv med – dvs det spelar ingen roll om det är stökigt när de kommer på besök och man ska kunna vara osminkad, oduschad och inte behöva anstränga sig i umgänget. Jag har ändå en handfull sådana, men alla bor inte i Stockholm. En av mina bästa kompisar Johanna bor i Madrid, men nu är hon hemma i Stockholm några veckor och i helgen var hon och hälsade på mig. Patrik har varit borta på träningsläger hela helgen så det passade perfekt. 

I fredags käkade vi middag på Bryggan i Ålsten. Det var mitt första besök där och det var riktigt mysigt. God mat. Sprang in i Patrik Ekwall och hans fru Hannah (vi var på middag hos dem tidigare i veckan). Innan vi skulle gå var det ett par som brakade rätt in med sin båt i restaurangen som ju ligger på en brygga. Det gick bra och ingen kom till skada och därför kunde vi skratta lite åt det. Det såg helt ärligt ut som en scen ur Sällskapsresan. Tog också nåt glas vin på vår veranda, men la oss ändå relativt tidigt.

Vi gick också på långa powerwalks, det är för övrigt min nya grej. Det gäller att lyssna på kroppen och just nu är det ungefär det här jag orkar med. En timme om dagen blir det. Sam vägrade somna igår så då låg vi inne och kollade på film en hel del. Först såg vi Coco och jag grinade som en bebis. Så fin film! Sen snubblade vi över 30 år gamla Morrhår och ärtor och skrattade gott åt Gösta Ekman och Margaretha Krook. Skön 80-tals nostalgi på kläder och prylar också. Samt Stockholms-nostalgi! Det var en alldeles lagom dag med tanke på att jag var helt utkörd efter en sjukt jobbig natt med Sam. Man blir inte pigg när man måste upp varenda timme. Nu har Johanna åkt, men kommer tillbaka på grill imorgon med sin Albin och deras två barn. Mysigt!

  1. Känner igen det där. Fast jag ”rensade” i och med att min mamma dog och det blev tydligt vilka som var mina vänner och vilka som var ”vänner”. Har nog med åldern (39) att göra också att jag känner att det är viktigare att fokusera på de som verkligen finns där än en massa ”tjenis-vänner” som man bara har en ytlig vänskap med.

    Ps. Älskar Morrhår och ärtor!

  2. Är 32 år men har rensat för fullt de senaste åren. Ju ”äldre” man blir desto mer inser en att man inte vill ha massa drama o den i i sitt liv. Sedan fick vi även precis barn med, då skedde en rensning automatiskt bland vännerna med. Så nu är det inte många kvar.. Men jag hoppas de stannar kvar i det långa loppet ♥️

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..