Basketfestivalen

Då var det gjort, ett av mina stora mål för året. Basketfestivalen i Göteborg. Reunion för några av oss som gick basketgymnasium på Sanda för 20-25 år sen. Då hette vi Sanda Wildcats, men vi tyckte att vi är lite för gamla för att kalla oss vildkatter så numera heter vi Team Cougars. Hehe.

 

Wow, vilken fantastiskt rolig helg vi har haft och vad kul det var att spela basket igen! Första matchen var vi helt ärligt inget vidare, mycket ringrost.. Vi lyckades ändå spela oss till förlängning som vi torskade med bara en poäng. Coolt ändå! I den andra gruppmatchen mötte vi Högsbo som precis har gått upp i ligan så vi vara väldigt nöjda med att bara förlora med 16 poäng. Alla kändes också mycket bekvämare på plan. Tredje och sista gruppmatchen mot LUGI vann vi ganska lätt med 11-12 poäng och då spelade vi riktigt bra! Det kändes nästan som gamla tider (förutom att vi inte hoppar lika högt och springer lika fort..). På lördagen var det dags dör kvartsfinal i B-slutspelet och där mötte vi ett engelskt lag. Vi spelade helt ärligt rätt dåligt, det var inte lätt för de var inte särskilt bra. Det var också många tunga ben och stela kroppar, inte minst min egen. Vi vann iaf med 13 poäng och tog oss vidare till semifinal mot ett danskt lag. Där tog det stopp och helt ärligt så var det ganska skönt. Vet inte om jag (och många med mig) hade pallat att spela en match till.

Är helt mörbultad! Inifrån och ut, eller kanske tvärtom. Man är ju inte vann med att få så mycket smällar och stryk. Kroppsligt facit efter helgen: inga stora skador men – ett stukat finger, ett rejält skavsår på hälen och skavsår mellan tårna (aj), skrubbsår på knän och armbågar, blåmärken, en öm rygg (fick en rejäl smäll) och en krånglande menisk (efter ett, håll i er nu, blöjbyte). Och så tröttheten förstås. Stel och mör. Men lycklig! Vi ska göra det här till en tradition nu, men till nästa år ska vi träna lite mer basket innan så vi har tempot i kroppen. Tror det blir ännu roligare då. Min egen insats var en stabil 3a. Jag spelade bra i två matcher och dåligt/fegt i tre.

Det var så himla kul att träffa alla igen. Det kändes faktiskt som om åren inte alls har gått. Vi har upplevt och gått igenom så mycket genom åren och vi blev ju vuxna ihop. Det formar en och skapar band som finns där för alltid. Därför är jag så himla glad att vi gjorde detta. 

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..